foodges

Det är först nu som jag insett hur mycket väntetid som en TV-produktion består av. Det bestående intrycket från de två auditiondagarna för Sveriges Mästerkock i slutet av september är att jag tillbringade fantastiskt mycket tid med att vänta.

Första dagen tillbringade jag närmare 10 timmar på Clarion Sign i Stockholm. Träffade där bl a Oskar, som inte syntes i programmet, men som på ett eller annat sätt var släkt med Jan-Boris Möller. Exakt hur förstod jag aldrig, men han hade i alla fall fått en drös tips inför det förestående uppdraget. Till saken hör också att Oskar för tillfället höll på att utbilda sig till kock.

Oskar hade lagat Kalvlever Anglais och hade, om det nu var av släkting Jan-Boris, fått tipset att röra ned baconet i potatismoset. På detta smarta drag var han helt övertygad om att gå vidare. Och när han hörde att jag skulle presentera en fläskhare med ugnsrostade rotsaker och en mango/jalapeño-sås hade han utgången av dagens audition klar för sig. Det var han och jag i vår nummergrupp som skulle gå vidare. För att röra ned baconbitar i potatismoset och att laga en hare - det var han säker på att få andra matchade.

Hade inte hjärta att tala om för honom att fläskharen inte var av arten som sitter på vägen och stirrar in i bilens helljus om kvällarna eller byter färg på pälsen när det är vinter, utan den benfria kotlettraden från kollegan som står i stia.

Hur som helst, Oskar tog sig tyvärr inte vidare från lördagens jurymöte, och blev väldigt ledsen för det. Fläskharen föll dock TV4/MeterFilm-juryn på läppen och samma kväll fick jag besked att jag gått vidare till nästa dags matlagning inför juryn.

Det som syns i TV-rutan är alltså resultatet av att vi som gick vidare passerade två nålsögon; en jury från TV/MeterFilm och sen Markus, Per och Leif Mannerström och det var alltså den senare skaran som vi fick möta dag två.

Väntetiden var inte lika lång på söndagen, men det tog tid innan jag fick komma igång i köket. Väl på plats bakom diskbänken släppte i princip all nervositet och jag kunde fokusera på det jag skulle laga; en lamm- och black bean chile med getost och lime.

Hade t o m en del tid över innan det var dags att rulla in vagnen till juryn och kunde ägna tid till att ordna min mise en place och förbereda de sista momenten inför TV-kamerorna. Till skillnad från de flesta andra hade jag tre skålar med mig in och serverade dem varsin portion, vilket innebar att de satt kvar på sina platser och åt istället för att gå fram till mig.

Fick beröm av Mannerström för både maträtt och mise en place, Markus var först lite tveksam och tyckte att chilen var för mesig, men som Leif sa: det är lättare att addera hetta i en chile än att ta bort. Per var den förste som gav sitt utlåtande och sa att för honom var det klockrent att jag gick vidare direkt.

Fick ta ett förkläde på volley och sen ut till väntande familj och supportrar - och ytterligare intervjuer framför kameran. Åkte på kvällen och käkade middag och kollade på en konsert med Chip Taylor tillsammans med min gode vän kock-Jonas.